Löneutveckling – ett hån?

Just nu är det hög tid för medarbetarsamtalen. Vad leder dessa till? Är det ett tvingande spel som varken arbetstagaren eller arbetsgivaren ser fram emot? Ångest inför, ångest under och framförallt efter samtalet. Kompetensutvecklingsplan – görs den, följs den och följs den upp?

I broschyrerna inför medarbetarsamtalen står det många fina ord. ”Policyn är framtagen inom ramen för ”Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor samt rekommendation om lokalt kollektivavtal mm”- HÖK, samt det av Kommunfullmäktige i staden gemensamt framtagna lönepolitiska programmet. Policyn kompletteras med direktiv och riktlinjer från staden centralt i samband med t ex lönerevision.”

Efter X antal år inom branschen börjar jag bli riktigt trött på tomma ord. I en broschyr står det om ”Lönebildning, löneutveckling, lönenivå, lönesättning, löneskillnader, lönespridning, lönepolitik, löneprocess, lönesamtal, lönediskriminering, löneavtal.. LÖN..” Varför lägger vi egentligen ned så mycket tid på detta då det ändå inte leder till nämndvärda positiva förändringar för arbetstagaren? Får vi utvecklas i form av utbildningar? Nej. Får vi gå på konferenser? Nej. Får vi högre lön enligt förhandlade avtal som drar ut på tiden så att istället för att få nya lönen i april så kanske vi får den i oktober. Vid senaste lönerevision, år 2012, fick en socialsekreterare på min enhet som högst 500 kr i påslag och den som fick lägst fick behålla sin lön, det vill säga 0 kr i löneökning. Detta med motivering – Ni har redan så hög lön. Lönekriterier arbetas fram men följs inte i lönesättningen. Så dessa broschyrer, fina ord, planer hit och dit är ett spel för galleriet. Ytterligare meningslösa möten som tar tid från vårt faktiska arbete med brukarna/klienterna/patienterna.

Föga känt är det faktum att vi socialarbetare inte valt yrket för lönen utan för att vi brinner för arbetet - att hjälpa/stötta människor i utsatta situationer. Men löneutvecklingen är ett hån! Tack alla klienter, kolleger, samarbetspartners som gör det värt att arbeta under dåliga arbetsförhållanden.