fredag 19 juli 2013

Hög tid för jämställda löner

Nedan följer ett sammandrag ur Rapport: ”Hög tid för jämställda löner”, från Kommunal, Legitimerade Sjukgymnasters Förbund LSR, Akademikerförbundet SSR, Vision och Vårdförbundet med författare Emma Ölmebäck.

Lönegapet mellan män och kvinnor har legat runt 15 procent sedan 80-talet. Utvecklingen mot jämställda löner har stagnerat. Den huvudsakliga orsaken till löneskillnaderna är att det finns en strukturell lönediskriminering mot kvinnodominerade branscher. Yrken som huvudsak innehas av kvinnor värderas systematiskt lägre än likvärdiga yrken som i huvudsak innehas av män, trots att yrkena kan antas vara av samma svårighetsgrad.

Kvinnornas arbetsmarknad har historiskt formats av vilka yrken och arbeten som varit möjliga att kombinera med ansvaret för det obetalda hemarbetet. Under 1960- och 1970-talet byggdes den offentliga sektorn ut och efterfrågan på arbetskraft ökade kraftigt inom vård- och omsorgsyrken som ansågs passande för kvinnor. Den offentliga sektorn var både en viktig arbetsmarknad som en förutsättning för kvinnor att ta förvärvsarbete. Kvinnors löneutveckling gick till en början åt rätt håll. Från slutet av 1960-talet till i början på 1980-talet minskade löneskillnaderna drastiskt. Den huvudsakliga anledningen var att kvinnor ökade sin förvärvsfrekvens, utbildningsnivå och de låglönesatsningar som genomfördes under denna period. Sedan hände något. Utvecklingen stannade av och under de senaste 30 åren har det inte skett någon förbättring att tala om.

År 2010 tjänade kvinnor 85,7 procent av männens löner eller 4 400 kronor mindre i månaden. På ett år tjänar män i genomsnitt 52 800 kronor mer än kvinnor vilket motsvarar matkostnaden för en hel barnfamilj. Efter tio år räcker pengarna till att köpa en sommarstuga.

Löneskillnaderna mellan män och kvinnor finns i alla åldrar. Tittar man även på förvärvsinkomst är det tydligt att skillnaderna ökar i 30-årsåldern. En trolig förklaring till att kurvorna ser ut som de gör är att kvinnor i större utsträckning än män är föräldralediga och oftare stannar hemma för vård av sjuka barn. Den ojämställda fördelningen av obetalt hemarbete försvårar kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och är sannolikt en bidragande orsak till att män oftare blir aktuella för bättre betalda chefspositioner.

Det finns flera sätt att mäta löneskillnader mellan kvinnor och män. Ofta talas om korrigerade och okorrigerade skillnader. Med okorrigerad löneskillnad avses löneskillnaden mellan män och kvinnor helt utan hänsyn tagen till att andra faktorer än könstillhörigheten kan påverka lönen, exempelvis utbildningsnivå eller sysselsättningsgrad. Löneskillnaderna kan också korrigeras för att ta hänsyn till eventuella andra faktorer än just könstillhörighet. Det förekommer att man korrigerar för exempelvis utbildningsnivå eller vilken sektor personen jobbar i. Det mått på löneskillnader som oftast används korrigerar för sysselsättningsgrad, uppräknat till heltid, den skillnaden är 14,3 procent. Korrigerar vi för ålder och att kvinnor har längre utbildning än män är löneskillnaden större; 16 procent. Ibland beräknas något som kallas ”oförklarad” löneskillnad. Den beräknas med hänsyn till att kvinnor och män arbetar i olika yrken och sektorer. Problemet med att ta hänsyn till just att kvinnor och män arbetar i olika sektorer är att man då bortser från den absolut största anledningen till kvinnor tjänar mindre än män. Nämligen att stora grupper av kvinnodominerade yrkesgrupper idag är felavlönade i förhållande till den utbildning och det ansvar som krävs i yrket.


onsdag 10 juli 2013

Älskade dotter; av Thomas Nybom

Häromdagen fick jag ta del av Thomas Nybom inlägg på Facebook. Thomas är en engagerad pappa till en dotter med utvecklingsstörning. Han delade med sig av inledning till en bok han skrivit, som bland annat handlar om vilket bemötande de fått genom åren. Han skriver på FUB – För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning. FUB är en intresseorganisation som arbetar för att barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning ska kunna leva ett gott liv.

Ta er tid och läs inlägget, tänkvärt!


“Älskade dotter:

Det är inte förrän efteråt jag vet om jag har valt rätt men jag tror och hoppas att jag tagit rätt beslut att skriva den här boken. Det är känsligt och utlämnande men syftet är viktigt och om boken kan medverka till ökad förståelse eller ge stöd är det värt allt. Jag vill att du ska veta att jag har försökt beskriva vårt liv tillsammans med största respekt för oss båda och vår familj.

Ibland har jag känt mig så frustrerad och maktlös att jag inte vetat hur jag ska orka ta mig igenom tillvaron. Förskola, skola, BUP, Socialkontor och HVB - hem, många är de platser där förståelsen och framför allt inte kunskapen funnits. Jag tror att förståelse bygger på att kunskap finns. Ibland handlar det också om attityd, synsätt och värderingar. Allt detta tillsammans har du blivit påverkad av, ibland till det bättre men alltför ofta till det sämre.

Jag brukar tänka att människor har olika glasögon på sig och glasögonen har olika skärpa. En del personer ser glasklart, andra mer suddigt och en del ser inget alls. Glasögon behöver emellanåt bytas ut och det hade gynnat dig, min dotter, om delar av din omgivning hade bytt glasögon, eller åtminstone putsat glaset då och då. Med det menar jag att man måste ha förmågan att kliva ur sin verklighet för att kunna hjälpa andra. Man måste kunna se klart för att hjälpa och stötta på bästa sätt.

Tyvärr har så inte varit fallet, då du förväntats vara den som ska förändras och tänka annorlunda (byta glasögon). Det hade varit så mycket enklare och bättre om omgivningen förstått att det varit deras ansvar och att de haft bättre förutsättningar att lyckas med detta.

Genom att skriva den här boken vill jag uttrycka min kärlek och respekt till dig. Det är också mitt sätt att påverka och berätta om den kamp som du, jag och resten av familjen har stridit för att få hjälp till ett bättre liv. Min förhoppning är att den här boken bidrar till att människor vill och vågar ta steget ut till en annan verklighet, byta glasögon, reflektera över sin egen attityd, synsätt och värderingar.

Jag vet att det finns familjer med liknande erfarenheter och kanske kan vår berättelse lindra eller trösta i deras vardag eller skapa mod och kämpavilja till att orka vidare.

Sist men inte minst. Ingen människa har lärt mig så mycket som du. Vi är många som fascineras av dig och jag vill förmedla det till hela världen. Det är ju ändå så att trots alla svårigheter och motgångar så har vi lärt oss saker både du och jag och lärdom, det ska vi dra nytta av. Det är de glasögonen jag vill att du och jag ska ha på oss med riktigt, riktigt bra skärpa.

Du är min hjälte!

Jag älskar dig!

Kram pappa.”

Fattigdomskonferens 13 september i Göteborg

Hej, länge sen sist! Men nyligen bytt jobb och det har tagit det mesta av min energi. Trivs bra på nya jobbet där faktiskt möjlighet till socialt arbete "på riktigt" sker. Äntligen!

Nedan följer en inbjudan till Fattigdomskonferens, ur barnens perspektiv, den
13 september 2013 Göteborg


Gäst: Susanna Alakoski
Tid: 9.00-17.00 (Registrering från 8.30)
Plats: Göteborgs universitet, Aulan Vasaparken 1 (trappor), Vasaparken 5 (utan trappor)
Kostnad: 600 kr för dig som går i jobbet.
Fritt inträde: studenter, universitetsanställda samt deltagare och parter inom SocialAktion.
Övriga: 100 kr för privatpersoner.
Föranmälan krävs.

I samarbete med Institutionen för social arbete, Göteborgs universitet.

Läs mer om programmet på länken som följer http://www.socialpolitik.com/wp-content/uploads/2013/06/Program-13-9-13.pdf

Önskar er en fortsatt trevlig sommar, fler inlägg kommer inom kort :)